Tabula Rasa är den första delen ur Bärnstensgruppen av Filip Forsberg. Fantastikbokklubben har intervjuat honom.
FBK: Berätta om Tabula Rasa. Vad handlar den om?
Filip: Tabula Rasa utspelar sig år 2048, där en dystopisk framtidsvärld pressas av naturkatastrofer och miljöförstöring. En fantastisk upptäckt görs i rymden och sätter mänsklighetens öde på spel.
Bärnstensgruppen är en hemlig organisation som mot betalning antar farliga uppdrag i arkeologins mörka skuggsidor. Jonathan Jarl, en ung, driven man med ett komplext förflutet, är den nyaste agenten på Bärnstensgruppen och vill bevisa sig på sitt första uppdrag.
En skygg, rik företagare, John Vendrick III, har sin egen version för framtiden och skapar Tabula Rasa, ett megakomplex som innehåller mer än en miljon människor, på Madagaskars kust. Här har John frihet att utan insyn från myndigheterna forma nästa generation supermänniskor genom olagliga mänskliga kloningsprogram.
I slutet av 2048 upptäcker Tabula Rasa genom slumpen, ett klot som stiger upp från månens yta. Klotet, som uppvisar intelligens, lägger sig i omloppsbana runt månen och John vill till varje pris hålla upptäckten för sig själv när Tabula Rasa etablerar kontakt med klotet.
På Tabula Rasa finns där flera datalabb som arbetar med upptäckten av klotet och ett av dem arbetar Elisabeth Snow. Hon är idealistisk och ung och anser däremot att upptäckten rimligen borde delas med omvärlden istället för att hållas hemlig. Hon fattar ett beslut som får ödesdigra konsekvenser.
FBK: Vad inspirerar dig och hur kom du på idén till boken?
Filip: Jag är övertygad om att det finns intelligent liv i universum i någon form och för eller senare kommer vi upptäckta att vi inte är ensamma. Och endast sedan jag varit liten har jag älskat att läsa om försvunna skatter och arkeologiska utgrävningar, som ett riktig Indiana Jones äventyr. Så att kunna kombinera utomjordingar, skatter och äventyr är för mig helt naturligt.
FBK: Är det tungt att skriva dystopier?
Filip: Inte alls. I alla fall inte för mig. Att skriva är att skapa något, och för mig gör det ingen skillnad om det är en dystopisk eller utopisk miljö man skapar. Det intressanta i miljöer, eller i personer eller vad det nu kan vara är motsättningen. För att en karaktär ska vara intressant måste den innehålla någon slags kamp eller slags motsättning annars blir personen platt och ointressant. På samma sätt är det med dystopier, man skapar en miljö som till dels är mörk och dyster men där måste också vara hopp och framtidstro.
FBK: När du skriver, har du hela historien klar framför dig eller växer den fram?
Filip: Både och. Till stora delar har jag en övergripande historia klar som jag arbetar fram under en eller två veckor. Efter det skriver jag upp alla kapitlen, personer och miljöer som ska figurera och hur de ska hänga samman. Till det använder jag ett fristående skrivprogram för författare där man fritt kan skapa och etablera strukturen till boken. När jag sedan går igång med själva skrivandet så vet jag till stor del vad varje kapitel ska handla om, vilka personer som ska vara med i det. Men när man sedan skriver och redigerar så får jag så klart gå fram och tillbaka i boken för att rätta upp detaljer och händelseförlopp. När jag är nöjd med struktureringen av boken exporterar jag allt till Word för den slutliga redigeringen.
FBK: Tycker du det är svårt att nå ut till läsare och har du några tips?
Filip: Det är inte helt enkelt har jag märkt. Jag har kontaktat en del bokbloggare men det är svårt att som ny författare få någon respons. Via Amazons promotionsystem har jag kört ett par kampanjer som fått en del genomslag men det går långsamt. Så tyvärr har jag inte några riktigt bra tips hur man bäst når ut till läsare, så om någon har några bra tips så lyssnar jag mer än gärna.
FBK: Vad är planerna för framtiden? Kommer där fler böcker om Tabula Rasa?
Filip: Absolut. Under hösten ska jag slutföra uppföljaren till Tabula Rasa som kommer heta Genesis. Den utspelar sig tre månader efter slutet Tabula Rasa och handlar både om försvunna skatter och fantastiska upptäckter i vårt solsystem. Jonathan Jarl och Bärnstensgruppen kommer ha fullt upp igen.
Jag har tänkt att jag skulle ge ut en bok om Bärnstensgruppen varje år i tio år. Och lanseringen av varje ny bok blir på Sci-Fi mässan i Malmö på våren. Så ja, arbetet är i full gång.
FBK: Vad vill du säga till dina läsare?
Filip: Sluta aldrig titta upp mot universum.
FBK: Hur viktigt är det med svensk fantastik? Tycker du den skiljer sig från engelsk/amerikansk fantastik?
Filip: Från mitt perspektiv tycker jag det är viktigt att vi producerar bra, kvalitativ, svensk fantastik, dels för vår egen skull men också för att sätta Sverige på kartan. I Sverige och Norden har vi en väldigt rik historia som är en guldgruva att ösa ur. Om svensk och engelsk/amerikansk fantastik skiljer sig åt har jag faktiskt ingen uppfattning om.
FBK: Läste du mycket böcker som barn?
Filip: En del, inte så mycket när jag var liten men kanske mer när jag blev lite äldre. Det gick i perioder. Jag kommer fortfarande ihåg när jag var tonåring och läste Röd Storm av Tom Clancy. Det var under en resa till Frankrike som jag tror jag läste boken tre gånger i rad under två veckor. Jag tyckte den var suveränt bra och är väl det första riktiga minnet jag har av en bok.
FBK: Har du någon favoritmusik när du skriver?
Filip: Ja, när jag skriver har jag märkt att jag vill ha pampig, instrumental musik i öronen. Där kan inte vara någon text för då sitter jag och lyssnar på orden och tappar tråden. Så episk, instrumental musisk fungerar fint för mig.
Recension på goodreads.
Recension på Amazon.