FBK: Berätta om din bok Eldbarnet. Vad handlar den om?
Elisabeth: Eldbarnet utspelar sig i en sorglös värld där en ung, magisk kvinna och en strikt, överdomare tvingas på flykt tillsammans. Det är en äventyrsberättelse av fantasykaraktär med högt tempo och lite humor. Målgruppen är vuxna och tonåringar.
Det finns mycket bakgrund i världsbygget men jag avslöjar inte mer än vad som behövs för läsaren. Till exempel finns det många världar som är sammanbundna med portaler, fast i den här boken håller vi oss till världen Juokilu. Här utgörs ledarna av levnadsglada magiska kvinnor, Glädjeryttare. Invånarna strävar efter att roa sig och njuta av livet. Tyvärr invaderas den fredliga världen och efter en massaker tvingas som sagt den sista överlevande Glädjeryttaren på flykt. Hon blir även tvungen att hjälpa en pedantisk Överdomare från en helt annan värld. En värld som inte går så bra ihop med det sorglösa Juokilu …
Tillsammans måste de finna ett barn som antas ha magiska egenskaper. Men allt är inte som det verkar.
Jag har även stoppat inte lite omvända genusperspektiv och annat smått och gott för den som vill läsa mellan raderna.
FBK: Hur kom du på idéen till den här boken? Hur kom du på namnen till karaktärerna?
Elisabeth: År 2017 stannade mitt liv upp och höll andan ett tag när jag fick diagnosen bröstcancer. Efter tuffa behandlingar var jag rejält trött och jag längtade efter verklighetsflykt och spännande avkoppling. Hjärntrött som jag var, hade jag lite svårt att hitta exakt det jag letade efter. T ex så gjorde en tjock bok att jag inte ens orkade öppna den hur bra den än var. När jag började skriva så blev det naturligt att skriva den bok som jag själv längtade efter.
Angående karaktärernas namn så är några av dem plockade från en stor lajvrollsfest som jag hade när jag fyllde jämnt. Annars brukar jag fundera och smaka på namnen. De ska passa in och inte låta för lika varandra. Jag har även med flit undvikit att sätta namn på alla personer och platser.
FBK: När du skriver, har du då hela historien klar för dig eller växer den fram under tiden du skriver?
Elisabeth: Den växer definitivt fram medan jag skriver. Jag har vissa hållpunkter. Stora saker som jag vet ska hända eller viktiga detaljer som ska in, men vägen dit kan vara krokig och överraskande även för mig. Det är härligt när det händer en massa saker som jag inte hade en aning om. 🙂
FBK: När på dygnet skriver du som bäst? Behöver du lugn och ro omkring dig, eller kan du fokusera trots stimmig miljö?
Elisabeth: Jag är egentligen en kvällsmänniska, men det är på dagarna jag skriver. Förmiddagarna brukar bli bäst. Jag har gärna musik i lurarna och då något meditativt och inte sångvänligt, för då blir jag distraherad.
Det som är ett stort hinder för mig är när jag blir avbruten och tappar mitt flow. Med tanke på hur det så kallade livspusslet ser ut, är det ett av mina största problem för att få färdigt mina texter.
FBK: Läste du mycket som barn?
Elisabeth: Oh ja! Böcker och serier har alltid varit en av mina främsta hobbies. Jag hade alltid näsan i en bok eller serietidning. Det hände ofta att när jag slutade läsa var huset tomt och jag hade ingen aning vart alla tagit vägen. Inte hörde jag att de sa att de skulle åka och handla eller något. Jag befann mig ju i en helt annan värld.
Dessutom tycker jag om att läsa olika genrer. Att bara hålla mig till en skulle kännas konstigt. Däremot så kan jag snöa in på en viss författare och då försöker jag läsa allt den personen har skrivit.
FBK: Vad är planerna för framtiden, kommer det ytterligare böcker om Eldbarnet?
Elisabeth: Jag jobbar på uppföljaren just nu. Det tog fyra år att färdigställa Eldbarnet och jag har satt det (i alla fall för mig) ambitiösa målet att vara klar med den här boken redan till hösten.
När jag började skriva Eldbarnet trodde jag att den skulle bli helt fristående.
FBK: Har du några tips om hur man ska komma ut med sin bok?
Elisabeth: Var för det första noga med att ditt manus har ett bra språk och korrekt grammatik. Det tror jag underlättar. Ha bra testläsare och be om hjälp. Sedan är det svårt att bli antagen som debutant. Var glad om du får någon feedback och var beredd på att skriva om.
FBK: Hur viktigt är det med svensk fantastik?
Elisabeth: Det är lika viktigt som vilka andra svenska böcker som helst. Många unga vill läsa fantasy, men har fått vända sig till den engelska marknaden. Det är inte ovanligt att höra unga säga att de inte vill läsa på svenska längre. Jag har själv barn som tidigt började läsa på engelska och jag ser hur de nu har problem med att de anglifierar sin svenska och använder fel prepositioner till exempel.
FBK: Om din huvudkaraktär var en drink/dryck/maträtt, vilken drink/dryck skulle den vara?
Elisabeth: Vivya skulle vara en väldigt bubblig Kir Royal och Ylmar en Old Fashioned. Eldbarnet är inte tillräckligt gammal för att få en drink. 😉
FBK: Vad vill du säga till dina läsare? Eller de som ännu inte läst din bok?
Elisabeth: Ett stort tack till alla härliga läsare som tagit sig tid att recensera och i vissa fall leta reda på mig online för att berätta vad ni tyckte. Det är otroligt sporrande och allra mest vill jag skicka ett tack till min första okända läsare som kom fram till mig på Medeltidsmarknaden i Visby dagen efter han köpt boken för att berätta för mig hur fantastiskt bra han tyckte den var. Han passade även på att få mig att lova att skriva en fortsättning. Jag blev alldeles häpen, den känslan gick inte att förbereda sig på alls. När han hade gått började jag faktiskt att gråta. En person undrade hur det var fatt varvid jag hulkade. ”En (snyft) läsare tyckte (snörvel) att min bok var jättebra.”
Jag kanske inte har tillräckligt starka nerver för det här yrket. 🙂
Till de som ännu inte läst Eldbarnet vill jag säga att om ni vill ha en stunds verklighetsflykt och underhållning som är lätt att komma in i så ge gärna min bok en chans.