I våras anordnade vi skolornas novelltävling och fick in över åttio bidrag! Åttio härliga, läskiga, sorgliga och roliga noveller. Det var en ren fröjd att läsa dessa fantastiska historier som barnen skrivit.
I antologin hittar ni 25 fantastiska noveller av elever från mellanstadiet. De noveller som kom till final i tävlingen.
Beställ den här.
Vi önskar er trevlig (och ruskig) läsning!
Sen tjugo år tillbaka anordnas Fantastiknovelltävlingen med Ahrvid Engholm vid rodret. Han har bland annat bloggen Skriva, en elektronisk skrivargupp för science fiction, fantasy och skräck.
106 bidrag kom in och juryn som bestod av Niklas Krog, Karolina Bjällerstedt Mickos och Pia Lindestam valde ut två förstaplatser, två andraplatser, två tredjeplatser samt åtta hedersomnämnanden.
FÖRSTA PRIS: “Tretton dagar i underjorden” av Elin Frykholm och “Möbhell AB” av Lukas Renklint
ANDRA PRIS: “Sjöjungfrun i Fyrisån” av Tony Elgenstierna och “Rose-Majs stickning” av Frank Berger
TREDJE PRIS: “Drottningen” av Tobias Robinson och “Min vän Frasse” av Sophia Nyquist
HEDERSOMNÄMNANDEN har därtill utdelats:
“Mia” av Sebastian Lööv
“Iskallt” av Kristina Suomela Björklund (Fantastikbokklubbens vice ordförande, kassör och sekreterare)
“Pärlugglan” av Amanda Lundin
“Tjänsten inte tillgänglig” av Jessika Lustig
“Häxan i tornet” av Robert Andersson
“Guds väktare” Anders Nilsson
“Under svart måne” av Daniel Andersson
“Badamed rymden” av Kenny Lidberg
En artikel om tävlingen finns även i det amerikanska Sci-Fi magasinet Locus.
FANTASTIKBOKKLUBBEN SÄGER STORT GRATTIS TILL ALLA FANTASTISKA VINNARE!
I den här intervjun pratar vi med C N Persson som skrivit boken Oslagbar.
FBK: Du debuterade i maj med boken “Oslagbar”, som är del 1 i serien ”Maddoxx Silver”. Har du redan nu en tanke kring hur lång serien ska bli?
Det stämmer bra. Jag vet att det blir åtminstone tre böcker om Maddoxx Silver, men det kan mycket väl vara så att kommer bli fler. Anton, som böckerna handlar om, är en väldigt stark personlighet som har mycket att berätta för mig. Så jag kan tänka mig att det kan bli fler om honom i framtiden, eller vem vet? Kanske någon spinn off i samma värld?
FBK: Du befinner dig i en hiss och har precis nämnt att du skrivit en bok. Den andra passageraren i hissen frågar vad den handlar om. Du har 20 sekunder på dig innan hissen kommer till nästa våning där du ska gå av. Hur beskriver du boken på den korta tiden?
Superhjältelärlingen Anton är en av de få som är född med superegenskaper, men varje dag försvinner Supers spårlöst. Mitt i detta faller han handlöst för Nora och de blir snart ett par, men när skolans snyggaste tjej Sandy börjar flirta med honom kan han inte låta bli att se åt hennes håll. Trots att han egentligen inte är intresserad av henne. Spänning, romantik, sex, svek och vänskap med en twist av Superkrafter.
FBK: Jag har inte hunnit läsa boken än, men från omslaget för jag känslan av både lycka och sorg, av utanförskap, av ovanlighet mitt i vanligheten. Hur mycket av berättelsen speglas i omslaget?
Omslaget speglar faktiskt insidan väldigt mycket. Den symboliserar de två separata liv som Anton tvingas leva.
Den översta delen symboliserar kärleken, värmen och lyckan i hans liv. Självsäkerheten i honom.
Sedan har vi den nedre delen som symboliserar hans liv som Super. Det liv han måste hålla hemligt och anser tvingas på honom. Med Superdräkten på känner han sig vilsen.
FBK: Vad inspirerar dig när du skriver? Vad får fingrarna att flöda över tangentbordet?
Musik! Jag har en spellista som jag lyssnar på när jag skriver och den får mig i rätt mode.
Utöver det skulle jag säga att det är allt möjligt som tillsammans blir inspirerande. Läsa böcker, se på film, träffa människor. Ibland kan man finna inspiration i så små saker som ett ord eller en mening som någon säger.
FBK: Utan att avslöja handlingen: vilken scen tyckte du var jobbigast att skriva? Och vilken var roligast?
Jobbigast var en scen jag inte egentligen kan berätta om utan att beskriva handlingen. Men i boken finns ett kapitel som är skrivet ur en annan karaktärs synvinkel. Känslorna och tankarna i det kapitlet tog hårt på mig. Så till er som inte läst boken ännu, läs den och upplev själva.
Den roligaste scenen i Oslagbar att skriva var när Anton för första gången ska träffa flickvännen Noras föräldrar. Hennes överbeskyddande pappa och bror som inte riktigt är som han ska sätter Anton i en väldigt jobbig situation.
FBK: Tänk dig en läsare som precis läst sista ordet på sista sidan, och slagit igen boken. Vilken känsla hoppas du att den läsaren ha?
Jag hoppas att läsaren ska känna som upprymd med en känsla av att vilja hänga kvar i deras värld lite till.
FBK: Förutom Anton, vilken är din personliga favorit av de karaktärer som vi får möta i boken?
Min personliga favoritkaraktär är Antons bästa vän Måns. Han är en så otroligt fin kille som gör precis allt för sin vän och dessutom är han både rolig och rakt igenom snäll. Trots sina egna problem finns han alltid där för Anton. Det är många läsare som berättat att de älskar Måns lika mycket som jag gör, vilket gör mig rakt igenom lycklig.
FBK: Och sista frågan: när man läst din bok, finns det någon liknande serie/bok som du kan rekommendera? Så att vi har någonting att läsa medan vi väntar på nästa bok.
När jag skrev på Oslagbar försökte jag hitta liknande böcker för att kunna få lite inspiration, men det lyckades jag faktiskt inte göra. Det finns en hel del böcker som hanterar ung kärlek, triangeldrama osv. Sedan filmer/TV-serier om superhjältar. Men jag har aldrig hittat någon bok som kombinerat detta. Så om någon vet något är ni mer än välkomna att höra av er.
Sedan ska det tilläggas att det finns oerhört många fantastiska böcker från svenska författare inom fantastiken! Även en hel del YA från Sverige som är fantastiskt bra.
FBK: Vi tackar författaren för intervjun, och du kan givetvis hitta boken Oslagbar här på Fantastikbokklubben: https://www.fantastikbokklubben.se/produkt/oslagbar/
Det kan bli lite väl mycket ibland. Livet går upp och ner. Vissa dagar är allting på topp för att i nästa stund vara betydligt tyngre än vanligt. Tv-serier, filmer, spel och böcker erbjuder alla ett alternativ att checka ut från sina egna problem för en stund. Böcker, i alla dess former, är en flykt från verkligheten, oavsett om du läser skönlitterära verk av Jane Austen eller skräckböcker av Stephen King. Men fantasyböcker låter dig fly ännu längre bort. Om inte annat brukar jag se detta som en liten tröst. Jag vet att en helt annan värld finns inom räckhåll ifall jag skulle vilja.
Men böcker kan också ge dig nya perspektiv på ditt eget liv, och kanske rent av ge dig lösningar på problem som du upplever. Jag vill påstå att just fantasyböcker tillåter mitt eget tankesätt att prova nya vägar och se på saker från olika håll. Dessa nya aspekter har definitivt gjort mig mer öppensinnad i vardagen och gett mig en större förståelse att se från andras perspektiv.
I min bok Kraften, som jag brukar kalla “en fantasy i vår verklighet” har jag till exempel skapat ett samhälle där det inte har någon betydelse alls vad du har för identitet, hudfärg eller sexuell läggning. Du blir bedömd eller “dömd” utifrån hur smart du är, eller hur ”fit” du är, och får antingen gå i skolan eller jobba. Som kontrast finns istället en annan grupp personer som är utsatta: personer med krafter. Denna grupp blir särbehandlad samt förföljd, och har heller inte samma rättigheter som alla andra i detta fiktiva samhälle. I vår egen tid och verklighet kan du som jämförelse byta ut denna grupp mot vilket annan minoritetsgrupp som helst, som exempel muslimer, transpersoner eller icke-vita. Förhoppningsvis gör det att man lättare kan identifiera sig med en utsatt grupp och förstå att ingen människa får kastas åt sidan eller ses ned på. Vi är inte sämre eller bättre än någon annan, vi är bara olika. På detta sätt menar jag att vi med fantasyböckerna kan ändra våra spelregler. Vi kan skapa samhällen och världar på nytt.
Fantasyböcker, vilket ju också framgår av genrebenämningen, innehåller också väldigt mycket fantasi. Detta märks tydligast genom helt nya varelser, namn, språk och platser. Själv tar jag ofta inspiration från sagor och mytologi, vilket jag tror är vanligt förekommande bland fantasyförfattare. Vad många kanske inte tänker på är att det faktiskt är svårare än man tror att skriva fantasyböcker. Du måste till exempel som författare synliggöra en helt ny och okänd värld för läsaren. Ofta finns uppritade kartor bifogade i boken så att läsaren kan följa dina karaktärer genom din fiktiva värld. Men där finns många andra frågor du måste ge läsaren svar på; Hur är klimatet? Vad finns det för insekter? Finns teknologi? Vad äter man? Vilka dofter finns det? Hur ser platserna ut? Allt detta måste vi först komma på, och sen också kunna presentera … Vi som skriver fantasy!
För att inte tala om våra huvudkaraktärer! Vad är motivet för deras existens? Vad har de för mål? Vilka är deras rädslor och drömmar? Vad är det som triggar deras agerande? Fantasyböcker brukar dessutom innehålla en mängd andra och sekundära karaktärer och alla dessa ska ha sin bakgrundshistoria, ambition, hopp och drömmar, d.v.s. allt som gör en karaktär trovärdig. Fördelen med just en fantasybok är att du kan fantisera fritt. Ska karaktären ha magiska krafter? Fixat. Ska karaktären kunna hacka sig in i en databas? Klart. Här behöver du som författare inte vara begränsad till ramverket i vår egen värld.
I Sverige finns det många bra författare av just fantasyböcker. Det är ett vanligt misstag att tro att mycket av det som är bra kommer från den engelsktalande världen, men jag vill hävda att här finns gott om fantasi även i vårt lilla land. Om du behöver tips på böcker så har jag och Linda Andersson (@fantasybylinda) dragit igång initiativet #läsenfantasybok på Instagram. I skrivande stund finns 188 inlägg med den taggen, så chansen är stor att du hittar din nya bok relativt fort! Annars föreslår jag att du kollar in @fantastikathon som under sommaren har digitala författarsamtal med just svenska författare som skriver fantastik, bland annat med mig den 6 augusti. Uppföljaren till min bok Kraften publiceras den 14 juli. Den heter Drömfångaren och spelar inte alls efter några regler.
William kom på tredje plats i skolornas novelltävling med sin novell Rödöga.
Vi har tidigare publicerat del ett av Anna Gables guide för att skriva trovärdig fantasy: https://www.fantastikbokklubben.se/2020/05/07/skriv-trovardig-fantasy-del-ett/ . Här kommer andra (och sista) delen.
Befolka din värld
När du väl har avgränsat den magi som finns och eventuellt även skapat en värld där den utövas, är det dags att befolka den. När du gör det, tänk på landsgränser, hur olikheter inom samma ras kan ha uppstått på grund av avstånd (kanske en del är blå och andra gröna, ytterligare andra har utvecklat ett helt annat sätt att tänka etc.) eller vilka arter som är släkt med andra. Sätt inte bara dit humanoider och riddjur, utan tänk i ett helt ekologiskt system med rovdjur, gräsätare, fåglar, fiskar, insekter etc.
Precis som i en vanlig roman krävs det en bra huvudperson (protagonist) och en (minst lika) bra antagonist. Protagonisten (oftast en hjälte i fantasy) blir aldrig ballare än hindret som han eller hon måste övervinna. En svag antagonist kan få läsaren att tycka att protagonisten snarare är elak än häftig när han eller hon besegrar antagonisten. Antagonisten måste också ha ett eget mål och inte bara finnas i berättelsen för att sätta krokben för protagonisten (om inte antagonisten är en drake som har fått tag på en skatt, eftersom den typen av drakar redan har uppnått sitt mål och bara ligger ivägen).
Ett bra sätt att hålla reda på karaktärerna är att skriva karaktärskort där deras egenskaper finns med. I frågan om fantasy kan det också vara värt att föra in mer om hur ovanliga varelser ser ut och om de kan utöva någon form av magi.
Tänk på hur dina karaktärer pratar. Eller talar. Är världen av någon form av historiskt slag (inte alls ovanligt att fantasyvärldar har en medeltida känsla) kanske inte dina karaktärer ska brista ut i allt för moderna uttryck. Istället för ”Kolla, bah!” kan du överväga ”Se där!” Däremot avråder jag från ”Skåda!” eftersom ett alltför arkaiskt språk kan bli jobbigt att läsa. Och med detta kommer jag osökt in på skapade egna språk …
Skapa ett språk eller inte?
En varning när det gäller fantasyspråk: Se till att du antingen har en tämligen diger ordlista, uttalsregler och grammatik, eller låt bli. Hela Game of Thrones är skriven utan ett ord på något av språken som talas i den världen och det fungerar så länge det är en bok. När den skulle filmatiseras gick förstås inte ”sade hon på dothraki” att använda, men skulle din bok händelsevis bli film kan du antagligen ta smällen då.
Enstaka ord, som inte känns som om de är besläktade med varandra, kan göra mer skada än nytta för ett manus. Ändelser, prepositioner och annat som ofta återkommer måste härstamma ur samma språkliga system. Läsaren reagerar om du till exempel skulle ha olika ord för ordet ”och” i samma språk. Har du inte tid
att fundera på oregelbundna verbböjningar eller presens particip, strunta helt i språket (namnskick är nog, se nedan!).
Även om du låter bli att skapa ett eller flera språk, tänk på hur du döper olika platser. Tänk också på att de som bor i en påhittad värld bör ha namn som går i samma stil. Du kan alltså inte döpa en karaktär till Inhotullogdigak och en annan till Lill-Skrutt, om de är från samma land och av samma art (fast jag tvivlar på att Inhotullogdigak ens har en hundvalp som heter Lill-Skrutt, den heter nog Gdi Tullig, eller något sånt). Inhotullogdigak bor förmodligen heller inte i Rödköping utan i Hogditull. Här kan du börja härleda att fonemen ”tull” och ”gdi” antagligen betyder något på det språk som Inhotullogdigak pratar, medan resten kan vara grammatiska böjningar.
För den som vill fördjupa sig i att skapa språk måste jag givetvis nämna följande språkskapare:
Googla någon av dessa personer eller språk för att få en uppfattning om hur många delar som du måste ta i beaktande om du ska skapa ett eget språk till din bok.
Namntips
Ett tips när det gäller namnskick är att antingen ta intryck av namnskick från länder här på jorden, eller att inspireras av historiska namn. Skapar du ett eget språk, tänk på att namn ofta präglas av ord som finns i språket. Ta Tolkiens alviska ord för hav som kommer igen i flera namn (Eä uttalas E-a, alltså inte som en
diftong); Eärendil (havsälskare), Eärendur (havsvän), Eärenya (havsdam), Eärrámë (havsvinge) etc.
När Tolkien namnger dvärgar jobbar han istället mer med ändelser,som ”-ri” i: Ori, Nori, Dori, ”-li” i: Fili, Kili, Gimli eller ”-in” i: Durin, Thorin, Balin, Dvalin, Fundin, Dain. Smaka på namnen. Som läsare av Tolkiens böcker behöver du aldrig fundera på vilket folk en karaktär hör hemma i.
Bra namn har ofta någon from av återkommande element. Se på svenskans feminina a-ändelse i namn som Maria, Josefina, Anna, Sara, Johanna, Margareta. Även om någon hette något som vi inte hört tidigare, som Pippilotta Rullgardina Krusmynta, tolkar vi det som femininum. På samma sätt är ändelsen -el förknippad med feminina varelser hos Tolkien: Galadriel, Zimraphel, Nimrodel, Miriel. Det jag vill visa här är att det är bra om läsaren med hjälp av namnet får en uppfattning om karaktärens kön, (även om givetvis inte alla svenska flicknamn slutar på -a).
Tänk också på att vissa namn kan ge oväntade associationer, googla dina namn (eller namndelar) på svenska samt några vanliga världsspråk innan du spikar dem i manuset. Vem minns väl inte den otroligt magiska dolken ”Lökdal” i The Fionavar Tapestry (nej, det ordet funkade inte på svenska!) se upp för att falla i en sådan fälla. Hur bra din berättelse än är kan det vara svårt att koppla samman en lök med en magisk dolk.
Joanna knep andraplatsen i skolornas novelltävling med sin novell “Kvinnan i ödehuset”.
Vi fick in över åttio bidrag till skolornas novelltävling. Åttio härliga, läskiga, sorgliga och roliga noveller. Tack till alla deltagare att vi fick äran att läsa era noveller!
Vinnarna är nu korade:
1:a plats: Isadora Todorovic med sin novell Xiomara
2:a plats Joanna Piascik med sin novell Kvinnan i ödehuset
3:e plats William Hägglöv med sin novell Rödöga
Novellerna kommer att publiceras på Fantastikbokklubbens hemsida.
Från och med nu är det också möjligt att betala med Swish i vår webbutik här på hemsidan! När du kommer till kassan väljer du helt enkelt Swish och går senare vidare till nästa steg. Där du får uppgift om vilket Swishnummer, belopp och meddelande som ska anges. Det är också möjligt att skanna en QR-kod för detta. Har du några frågor eller får problem vid betalning så kontakta oss på shop@fantastikbokklubben.se!
